Har du försökt att göra din egen musik någon gång? Nu finns det fantastiska möjligheter att nå ut genom olika webbsidor och forum online, och möjligheten att spela sin musik för en publik är fantastisk. Vem som helst kan lägga upp sin musik och med lite marknadsföring kan man faktiskt nå hur långt som helst. Det finns även massor med möjligheter att sprida sin musik. Man kan till exempel göra ringsignaler till mobiler. Tänka vad roligt att ha sin egenhändigt komponerade jingel som ringsignal på mobilen.

När det gäller marknadsföringen av den egna musiken så talar man om begreppet ”The long tail”, vilket innebär att har du bara nått ut till några stycken som gillar din musik. På så vis kan spridningen vara igång. Med rätt uppmuntran till sina närmaste fans så blir de den bästa marknadsföringskanalen. Man talar om den ”virala effekten”, d.v.s. spridningen från person till person, den digitala erans djungeltrumma.

Den kreativa processen

Den kreativa processen i musikskapandet ser helt olika ut. Vissa skriver texterna först och andra skapar själva kompositionen först och gör texten sedan. Oavsett hur man arbetar är det viktigt att processen får flöda fritt och att man inte hämmar den kreativa och konstnärliga processen genom att vara självkritisk eller låta andra kritisera det man gör. Man ska även unna sig att införskaffa de verktyg och instrument man behöver för att skaparprocessen ska vara så rolig som möjligt. Ibland kan det innebära att man kan behöva ta ett privatlån till instrument men om det är vad som krävs för att göra det man tycker är skoj så – varför inte?

Musikaliskt teamwork

Andra skapar bäst tillsammans med andra. Någon kanske gör musiken och någon annan skriver texten och tillsammans gör de underverk. Det är heller inget ovanligt. Ibland är man flera som arbetar tillsammans för att skapa musik. Det finns ingen bestämd regel som beskriver hur det ska gå till att göra musik och skriva bra låtar. Det finns heller inga gränser vare sig mellan kön, status eller genrer, vilket Py Bäckman bevisat genom att skriva såväl psalmer som musik till den mer hedniska gruppen Nordman – parallellt med att hon framfört sina egna låtar antingen på egen hand eller tillsammans med musiker som till exempel Dan Hylander. Just inom musik och musikproduktion så får man ofta se exempel på teamwork när det fungerar som allra bäst. Det är något speciellt med den skaparprocess som just musiken ger upphov till och det är en av anledningarna att ett liv som musiker är ett sådant avundsvärt livsstilsval.

Sätt igång

Var inte rädd för att misslyckas. Det är sällan man lyckas med någonting som man tycker är trist. Själva tristessen dödar skaparlusten. Tycker man att det är roligt med musik och vill göra sin egen så; go for it! I musikskapande är det som allra tydligast hur sant det ordstäv är som hävdar att det är vägen – som är målet. Ha skoj!

Rejv kan handla om allt från att ta på sig ett par fjärilsvingar och vida självlysande byxor för att dansa till psykedeliska toner i en trolsk skog, till att köra så svetten lackar i gamla jeans och bar överkropp till mycket hård musik på ett industrigolv. Det finns alltså flera separata rejvkulturer men på de största festerna, med flera dansgolv, kan de olika grupperna förenas under samma tak eller i samma skog. mobillan.se har hjälpt flera Dj´s och festarrangörer att komma igång med verksamhet som i några fall blivit riktigt lönsam. Det gäller inte minst i Göteborg och den här texten ska vi bland annat titta på hur kulturen ser ut i just den staden.

Gå på rejv i Göteborg

rejvkulturen växer i Göteborg och något som är kännetecknande för det som händer idag är att det hålls stora lagliga fester i coola och ändamålsenliga lokaler. Göteborg är en industristad med många miljöer som lämpar sig för den elektroniska dansmusiken som ofta spelats i just industrilokaler och under brofästen. Tidigare har rejvscenen varit mer eller mindre illegal och, ofta på felaktiga grunder, varit förknippad med missbruk av droger. Klassiska Göteborgsklubbar som Damp, Technoforia och Dirty Beats med DJ Barba i spetsen har även skapat intresse för lite mer udda subkulturer inom rejv och techno. I Göteborg hittar man alltså allt från stora kommersiella fester med inbjudna världs DJ´s till smalare events för dem som snöat in på en särskild musikstil inom techno. Inte minst utbudet av lite hårdare stilar har alltid varit bra i Göteborg, som även är en klassisk rockstad. Den som vill fördjupa sig i rejvkulturen eller kanske prova för första gången har stora möjligheter att göra detta även i någon annan av våra storstäder. Information om festerna sprids i huvudsak online nu för tiden och när det gäller tillfälliga fester kan man prenumerera på utskick via mail eller sms.

Kännetecken för rejvkulturen

Det finns alltså gott om arrangörer i Sverige som står för återkommande fester i fasta lokaler. Rejvkulturen har dock handlat ganska mycket om resor, och de som verkligen dras in i denne subkultur har ofta minnen från stora events runt om i Europa. Om man ska koppla rejv till andra trender i samhället så är det värt att nämna att många är väldigt influerade av de senaste rönen inom hälsa och hållbarhet. Förvånansvärt många inom denna subkultur är vegetarianer, och även om det stämmer att det kan förekomma en del droger (i första hand psykedelier) på framförallt de illegala festerna så är det väldigt sällan våldsamma situationer uppstår. Kanske för att alkoholen inte är i centrum på samma sätt som i krogvärlden. Flera festarrangörer har haft svårt att hitta klubbar att samarbeta med trots att de är fullsatta, vecka efter vecka. Det beror just på att det dricks mycket lite alkohol vilket minskar intäkterna för klubbägarna. Rejvkulturen har även sin egen estetik. Ofta drar det iväg åt tribalhållet. En slags neoprimitivism med andra ord. I ordets positiva bemärkelse.

Klassisk musik har med tiden fått ett rykte om sig att vara en elitistisk konstform endast förbehållen samhällets så kallade elit. Det har blivit en musik som nästan uteslutande lyssnats på av välutbildade människor som har ansett sig kunna förstå den. Historiskt sett har den klassiska musikscenen varit en samlingsplats med en avsevärt bredare publik. Så när blev då klassisk musik så elitistisk och konservativ? Kan lösningen på de fallande publiksiffrorna vara att integrera ny teknik i den klassiska musiken så att den blir mer tilltalande för yngre generationer och en rolig upplevelse för människor ur alla åldrar och samhällsklasser?

Ny teknik kan hjälpa klassisk musik

Publiksiffrorna för konserter där det spelas klassisk musik har drastiskt sjunkit mer eller mindre över hela världen. Nödvändigheten av att förnya och att göra den klassiska musiken mer attraktiv bland befolkningen i stort är något absolut nödvändigt för att rädda verksamheten från att gå under. Hur detta projekt ska gå till är något som diskuteras. Det står klart att den klassiska musiken måste försöka anpassa sig till den moderna värld vi lever i snarare än att försöka fortsätta med samma konservativa tradition som den hittills gjort. Kanske finns lösningen i att integrera element från den digitala musiken? Numera kan vi se att Även klassiska musiker tar till moderna grepp som looping när de spelar Bach.

Nya tider, nya satsningar

Det har gjorts en del lyckade satsningar med att förnya klassisk musik. Ett exempel är projektet ”Toy Symphony” där ett musikstycke spelas med en elektronisk violin skapad av kompositören Tod Machover. På senare tid har Tod Machover skapat ”City Symphony” där han komponerar musik utifrån buller registrerat i staden. I städer där ”City Symphony” uppförts har intresset för musiken varit stort då konceptet är nytt och publiken känner sig delaktig i skapandet. En annan konsert med ett intressant koncept för att locka mer publik till konsertsalen har gjorts av Oslo Filharmoniska Orkester när de i en samproduktion spelar ”Manyworlds” och publiken kan se en video av norska filmskaparen Boya Bockman på en stor skärm med 3D-glasögon.

Frågan om vår musiksmak förändras med åren har diskuterats fram och tillbaka. Det är ingen enkel fråga och det finns inget ett enkelt svar. Det första man måste konstatera är att det självklart är högst personligt om musiksmaken förändras med tiden eller inte. Det finns de som har lyssnat på samma musik genom hela livet och det finns de som helt har bytt musiksmak när de blivit äldre. Frågan är då hur svaret ser ut om man försöker att generalisera? Hur mycket förändras en persons musiksmak med åren i genomsnitt? De frågorna ska vi diskutera nedan.

Många människor byter aldrig musiksmak

Studier visar att Många äldre lyssnar på liknande musik som de växte upp med. Det här antyder alltså att vår musiksmak inte skulle förändras så särskilt mycket trots att åren går. Betyder det att vår musiksmak snarare är något vi fått genom arv än genom den miljö vi växt upp i? Det är så klart omöjligt att svara på men slutsatsen är inte särskilt långsökt. Men det kan också vara så att många människor har positiva och ljusa minnen från barndomstiden och ungdomstiden och att man därför även på äldre dagar trivs med att lyssna på samma musik som man gjorde då.

Många människors musiksmak förändras med tiden

Samtidigt finns det människor som helt byter musiksmak när de blir äldre. Det finns de som lyssnade på hårdrock som unga men som börjar lyssna på dansband när de blir pensionärer. Kanske är det så att man gärna vill lyssna på musik som man känner passar in i det liv man lever. Som ung är man ofta aktiv och ute efter äventyr. Då tilltalas man kanske mer av snabb och hård musik. När människor blir äldre vill de gärna sakta ner på tempot och få tid till eftertanke. Då är det kanske så att man tilltalas mer av lite lugnare och stillsammare musik.

Musiken följer oss genom hela livet, från våra första dagar till de allra sista. Den ackompanjerar de viktigaste ögonblicken, ger mening åt tråkiga dagar och kan lyfta upp oss när vi känner oss nere. Somliga viger hela sina liv åt att studera och utöva musik, medan andra nöjer sig med att lyssna och njuta. Vissa håller sig till samma genrer och låtar år efter år, och åter andra låter sina preferenser förändras över tid.

Att musik är bra för barn har bevisats om och om igen, både genom vetenskapliga studier och genom föräldrars egna upplevelser. Att sjunga och spela musik för en bebis hjälper dem att utveckla sin förmåga att uppfatta tal, och kan ha en både lugnande och glädjande effekt. Stora barnföretag som Bigbaby säljer gärna speldosor, för att uppmuntra den utvecklingen. För lite äldre barn kan en tidig kontakt med musiken innebära att man både får lättare att förstå de mönster som finns i den och utvecklar ett eget intresse för att spela och musicera.

När vi växer upp finns musiken ständigt runt oss. Även den som inte har hörlurar i öronen hela dagarna hör den på radio, i butiker och på caféer. För många blir den en fråga om identitet – det man helst lyssnar på hjälper till att definiera vem man är. Genom musiken hittar man likasinnade och kan utveckla sitt sätt att umgås och klä sig. Mode varierar starkt inom olika musikgenrer – kläderna färgas av musikens innehåll och uttryck. Somliga genrer har lyssnare som inte alls uttrycker sina musikpreferenser i vardagen, medan andra klär och för sig på ett vis som följer musikens idéer.

De äldre generationerna har inte alltid haft den ständiga kontakt med musik vi utsetts för i dag, men den har likväl alltid funnits där. På dansbanorna, på radion, i bilen. Experiment visar att gamla som får lyssna på musik upplever dramatiska förändringar i fråga om stimulering och att återuppleva gamla minnen.

I livets viktigaste stunder låter vi ofta musiken vara närvarande, ett tecken på hur stor betydelse den har för våra liv. Dop, bröllop, begravningar – musiken hjälper oss att reflektera och känna.

Har du hört talas om musikgenren grunge? Idag är den inte särskilt vanlig, men under början av 90-talet var grungen riktigt populär. Genren är en del av den alternativa rocken, och influeras bland annat av hardcorepunk och indierock. Mörka röster, gitarriff och långsamma verser i kombination med aggressiva refränger är några kännetecken för musikstilen. Musikens kommer ursprungligen från USA, där den också var som störst. Musiken associeras främst med staden Seattle, då många grungemusiker kom därifrån. Du har säkert hört talas om flera band inom genren, inte minst omåttligt populära Nirvana. Andra band är till exempel Pearl Jam, Alice in Chains och Soundgarden.

Ett känt band inom svensk hiphop som ständigt kommer på nya sätt att visa sitt samhällsengagemang på är Looptroop Rockers. De började spela tillsammans år 1991 och har hittills gett ut sex skivor och ett antal singlar. Nu är det snart dags för ett nytt album, ”Naked Swedes” och för att fira skivsläppet har bandet planerat ett ovanligt event. Looptroop Rockers anordnar löptävling tillsammans med Löparakademin. Det sker för att lyfta och belysa områdesutveckling i Sveriges miljonprogramsområden. Mellan Fryshuset i Södra Hammarbyhamnen och Rågsved går rutten som är 6 km lång. Alla som är med får komma på festen där skivsläppet firas efteråt.

Tung svensk hiphop

Looptroop rockers har kallats vår största svenska hiphop-export. Det som är speciellt med bandet är framförallt deras texter. Dessa handlar ofta om problemen med globaliseringen som sker idag. Bandet har även ett starkt engagemang i miljöfrågor. Promoe, en av frontfigurerna i bandet, är vegan och följer livsstilen straight edge. Det innebär att han väljer bort animaliska produkter samt avstår alla sorters droger inklusive alkohol och tobak. Promoe är lätt att känna igen på sin speciella stil. Han har långa dreadlocks och ett skägg som han inte har klippt alls sedan 1995. Vill du också skaffa hiphop-stilen? skaffa en trenchcoat herr för att sticka ut ur mängden. Förutom att spela i Looptroop Rockers har Promoe rönt framgång med sina singelprojekt. Med låten ”Svennebanan”, som sägs håna den vanliga svenskens liv, fick artisten över en miljon youtubevisningar. Låten var en del av hans album ”Kråksången”. Det var det första hiphop-albumet han gav ut helt på svenska.

En annan artist som har rappat mycket på svenska är Petter. Han slog igenom på slutet av 1990-talet och har länge varit ett hushållsnamn bland musikälskare. Debutalbumet hette ”Mitt Sjätte Sinne” och gavs ut år 1998. Det blev då genast en succé. Albumet har vunnit två platinaskivor. Petter har bland många kallats en legend inom svensk hip-hop och det är lätt att förstå varför. Han var banbrytande inom sin genre genom att rappa på svenska och inspirerade andra artister att göra samma sak. Många av hans texter handlar om hans hemstad Stockholm. Petter har hittills gett ut åtta fullängdsalbum samt två samlingsalbum. Trots att han fortfarande är högst aktiv har han fallit bort lite från rampljuset. Petter är dock fortfarande en av Sveriges mest efterfrågade liveartister och spelar runt hela landet med sitt band. För att hänga med i vad den här svenska folkartisten gör idag, gå in på rapparen Petters hemsida.

Musik är ett ämne som ligger de flesta varmt om hjärtat då det har en förmåga att påverka vårt humör och inställning till livet samt kan förmedla både smärtsamma och positiva känslor. Ibland lyssnar man på vissa låtar för att minnas en tid eller för att minnas en känsla. Musiken utvecklas år efter år och såg inte alls ut som den gör idag till exempel för 30 år sedan. Smaken är ju som baken – delad, det vill säga att vissa saknar musiken som spelades förr medan vissa gillar dagens bättre. Somliga låtar är legendariska och dör aldrig ut likaså med vissa artister.

Tankar om musik i framtiden

Den största utvecklingen på musiken mellan då och nu är att teknik förändrar instrumenten och på sikt förändrar musiken. Allt ifrån bättre kvalitet och bättre ljud till nya sätt att skapa musik på. House är en musikgenre som har fått genomslag på senare år och som skapas av olika musikinstrument som slås samman och genom att höja och sänka volymer vid vissa etapper skapar det magiska ljudnivåer. Hur musiken kommer se ut om cirka 20-30 år är en fundering som man kan grubbla på i evigheter eftersom musiken utvecklas hela tiden och man vet aldrig vilket väg det kommer gå. Legender kommer och går varav några består. Alla har vi någon favorit från förr, det kan vara allt ifrån Michael Jackson eller Kiss till Beatles som gör att vi inte släpper det förflutna bakom oss. Det finns alltid någon som vi lyssnar på och tänker oss hur det var förr, musiken, modet och konserterna.

Musik från framtiden

En som hade en teori om hur vi skulle göra musik från framtiden är kompositören Mattias Petersson vars teori var att streamad musik skulle öka och att vi idag skulle lyssna på musik från Spotify och ha liknande tjänster i datorn och mobilen. Fler musikinstrument kommer utvecklas som man även kommer kunna studera på högskolorna för bästa möjliga resultat, multitouch-skärmar kommer användas för att utforma nya ljud och ljudetapper. Alla de här förslagen hade Mattias Petersson när han skulle utforma musik till framtiden och vad rätt han fick när vi tittar på dagens musik som spelas runt om på konserter och radio. Mattias Petersson har gjort musik från framtiden utan att egentligen veta hur just framtiden kommer se ut och han använde sig av förfinade toner, bättre kvalitet och mixade västvärlden med Palestrina och kinesiska räkneord vilket gör det mer exotiskt samt användandet av riktiga människoskrik och vrål. Allt detta klipptes ihop och utformades till framtidens musik med en ny genre.

Musik är en stor del av våra liv. Vare sig vi vill eller inte så är det något som berör och påverkar oss. Många av oss har också haft en dröm om att kunna spela ett instrument. Du kanske har tittat på Hendrix eller Malmsteen och hoppats på att du en dag ska kunna spela som dem. Nu kan du skräddarsy din gitarr för att kunna hitta ditt egna, personliga instrument. När du har skapat ditt egna instrument finns det inte längre någonting som hindrar dig ifrån att börja spela och bli precis lika bra som Hendrix.

Instrument är inte bara för nöjes skull

Instrument är inte bara något att spela på. Många har sina instrument stående framme i sitt hem, bredvid alla andra möbler, och på så sätt blir dem en del av inredningen. Det har blivit ett sätt att visa sina vänner vem man är, vad man står för och vad man gillar. Därför vill inte folk ha samma gamla instrument hemma längre, utan de flesta vill ha något eget, något som är unikt och som står ut. Att ha sitt eget instrument stående hemma bjuder också in till spontana spelningar och konversationer. Tänk att du bjuder över grannen på en kopp kaffe och att han ser att du har en unik stålsträngad gitarr hängandes på väggen. Tänk att han då förtäljer att han brukade spela blues i sin ungdom. Hur härligt vore det inte att bara kunna plocka fram sin gitarr och låta hans fingertoppar dra av ett par riff där i vardagsrummet?

Variation berikar livet

Det finns många olika typer av instrument och lika många olika stilar av musik. I den spansktalande delen av världen är det vanligt med salsa, merengue och bachata, medan det till exempel i många delar av Afrika spelas mycket trumbaserad musik. Den största delen av den musik som vi hör idag spelas på samma instrument, samma konventionella instrument som vi är vana vid att se. Det kanske skulle behöva utropas en tävling om framtidens instrument för att vi skulle få se nya sätt att skapa musik på? För musik är egentligen bara en harmonisk sammansättning av olika toner, så egentligen är allt som kan skapa ljudvågor och toner på olika sätt något som skulle kunna bli ett instrument som frambringar musik. Vad har du för förslag på vad vi kommer att spela för något i framtiden? Försök att komma på något unikt, många saker som man kommer att tänka på är redan använda och beprövade.

Punken var inte bara en musikstil, utan en hel subkultur i samhället. Den uppstod först i Storbritannien, USA och Australien, och kan sägas ha sitt ursprung med gruppen The Ramones från New York. Deras enkla, snabba musik sågs som en slags motsats till dåtidens glamrock. När punken kom till Storbritannien tog dock punken en mer politisk vändning, och blev en protest inte bara mot andra, mer kommersiella musikstilar, utan mot allt kommersiellt, vare sig det handlade om musik, kläder eller frisyrer. Anledningen till att denna politiska inriktning av punken yttrade sig i just Storbritannien och inte i USA berodde sannolikt på att 1970-talets Storbritannien fortfarande var ett strikt klassamhälle med traditionella värderingar. Detta vände sig punken emot.

Både musiken och modet inom punken karakteriserades av en slags DIY-anda, det vill säga ”do it yourself” eller ”gör det själv”. Musiken var lätt att spela, aggressiv och syftade på många sätt endast till att chocka det övriga samhället. När det gällde kläderna genomsyrades också det av ”gör det själv”-andan: man dekorerade själv kläderna med nitar, rev av jackärmar och repade upp jeansen. Till en början var också modet menat att chocka och förolämpa: något som var populärt på den tidiga punkscenen var t-shirts med medvetet kränkande budskap, som ett upp-och-nervänt krucifix eller ett hakkors. Andra klädesplagg som senare kom att förknippas med punkare var läderjackor, jeansjackor, fisknätsstrumpbyxor, Converse-skor och Doc Martens-skor. Kanske är dock inte kläderna det första man tänker på när man hör ”punkare”, utan frisyrerna. Tuppkammen är det mest ikoniska utseendet för punkare, en kam av hår längs med huvudet, som är rakat på sidorna. Med hjälp av mängder av hårspray tvingas sedan kammen att stå rakt upp. Ofta var tuppkammen också färgad i olika starka färger.

Även om punken har sina rötter i ett motstånd mot det kommersiella, finns det idag många punkare som bara intresserar sig av musiken, och inte deltar i de övriga aspekterna av subkulturen. De skulle till exempel inte ha något emot att ha en powerbank, för att alltid ha tillgång till sin mobil, något som skulle ha föraktats av 1970- och 1980-talets punkare. Du kan beställa en powerbank med tryck (kanske ditt favoritbands logga?) på Medtryck.com.