Hårdrock och mode

När det handlar om musik är själva musiken förstås det viktigaste, men inte långt därifrån kommer klädseln. Musik rör till stor del en form av identitet, där musiken i kombination med visuella element utgör en intressant helhet. Under åren har det här kommit till uttryck på en mängd olika sätt, allt eftersom musikstilar och genrer kommit och gått. En av de musikstilar där kläder och mode använts till att förstärka det musikaliska uttrycket, är hårdrock. Här har det omväxlande använts både tuffa och ”gulliga” element för att passa in i tiden. Vi ska här titta på begreppet hårdrock och mode.

Hårdrockens början

När hårdrocken dök upp som musikstil i början av 1970-talet var inte uttrycket genom klädsel någon större skillnad mot rockgenren i stort. Här handlade det till stor del om v-jeans, platåskor och annat som lika gärna kunde passat in i ett pop- eller soulband. Att musikerna hade långt hår var heller ingen direkt skillnad mot andra musikstilar. Det var först när 1980-talet närmade sig som vissa stilistiska skillnader började skönjas. Hårdrocken ville med all önskvärd tydlighet bryta sig loss från ”mainstream”-bilden av ett rockband och skapa sin egen igenkännbara stil.

Hur gjordes då detta? I och med band som exempelvis brittiska Judas Priest kom bilden av rockmusiker klädda i läder och nitar – något som plötsligt blev otroligt tufft och omtyckt i branschen. Om vintrarna, där vi idag gärna klär oss i sköna jackor och parkas från exempelvis populära Moose Knuckles, kom hårdrockarna istället i skinnjackor som väl inte stod emot kylan fullt så bra som de borde ha gjort. Men, allt för looken!

Svart med färgslingor

1980-talet med alla färgglada kulörer kontrasterade således mot den här nattsvarta imagen som antogs av många band. Det var dock inte enbart synthbanden som valde att klä sig med starka kulörer, även hårdrockarna tog till sig vissa fragment av detta. Ett exempel på det här kan exempelvis ses på bandet Mötley Crüe, som använde sig av svart i botten kombinerat med strimmor av andra kulörer – inte bara i kläderna utan även i håret. Den här nyare formen av rockigt utseende blev allmänt hos många band, inklusive kända akter som Kiss och Twisted Sister. Dock höll sig de riktigt tunga banden, som Metallica och Megadeth, fortfarande till det svarta.

Skillnaden var stor mellan de band som ansågs vara melodiska och de som spelade en tyngre, lite mer brutal form av heavy metal. Den melodiska hårdrocken hade en bredare popularitet, vilket gjorde att musikerna i en allt högre utsträckning försökte se mer tilltalande ut – många för att attrahera tjejer. Det här innebar fortfarande en tuff framtoning vad gäller kläder, men som mjukades ned något med hjälp av solbrännor och fluffiga frisyrer. Den mjukare stilen vändes dock upp och ned ett par år in på 1990-talet, då hårdrocken åter kom att associeras med svart.

Håret är viktigt för identiteten

Musik och mode förknippas ofta med varandra. Faktum är att de flesta klädstilar förknippas med en viss musikstil, exempelvis grunge, goth, eller glamrock. Dessa klädstilar baseras ofta på vad bandmedlemmarna hade på sig på scenen. Håret är också en viktig del av modet, som kompletterar klädstilen och nästan varje årtionde är förknippat med en viss musikstil och en viss frisyr, eller vad sägs om 1980-talets pudelrock eller det tidiga 2000-talets emo-kultur med svart snedlugg? Faktum är att subkulturen som uppstår kring musiken ses som lika viktig som musiken och man i många fall inte anses vara ett riktigt fan om man inte följer subkulturens markörer till punkt och pricka. Vilken subkultur man tillhör blir på sätt och vis en del av ens identitet eftersom man inte sällan har sina vänner inom samma subkultur.

Enligt en artikel publicerad av Karolinska Institutet har håret alltid varit tydligt kopplat till identitet eftersom det använts för signalera status i många kulturer. Några exempel är att kvinnor inom både judendom, kristendom och islam, täcker sitt hår efter giftermål, eller att romerska kvinnors hår förr klipptes kort som straff för att de begått äktenskapsbrott. Håret har också använts för att markera andlighet eller närhet till högre makter. Buddhistiska munkar och nunnor rakar håret för att visa att de inte fäster sig vid värdsliga ägodelar, inklusive håret, medan oklippt hår och skägg ses som tecken på andlighet inom sikhismen, där andliga män aldrig klipper hår eller skägg.

I dagens samhälle är håret fortsatt kopplat till identitet och förlust av hår kan vara psykiskt tärande. Ärftligt håravfall förekommer hos både kvinnor och män men är av någon anledning vanligare bland män. Håravfall i unga år kan vara traumatiskt eftersom förlusten av håret leder till en så pass tydlig förändring och för att håret är så tydligt kopplat till självbilden både hos män och hos kvinnor. Det finns många alternativ för den som önskar göra någonting åt sin glesnande kalufs varav ett av de dyrare men mer permanenta alternativen är en hårtransplantation.

Nordic Hair Clinic finns i Stockholm, Göteborg och Istanbul och är ledande inom transplantation av både hår, skägg och ögonbryn. Här använder de sig av FUE-metoden (Follicular Unit Extraction) som är en modern och säker behandling för hårtransplantation. Metoden går till så att hårsäckar tas från nacken, eller i vissa fall från bröstet, och transplanteras till det kala området. Operationen tar vanligtvis mellan 6 och 12 timmar beroende på hur stort ingreppet är. Metoden räknas som minimalt invasiv, vilket också betyder att patienten inte behöver återhämta sig särskilt länge efter ingreppet.

En nackdel med hårtransplantationer kan vara priset. En behandling hos Nordic Hair Clinic i Sverige kan kosta mellan 39 000 och 57 000 kronor beroende på hur många implantat man vill göra. Vid behandling i Istanbul gäller andra priser samt tillkommer pris för flygresa.

Musik och Mode

Punk, hårdrock, grunge, pop, hardcore – listan kan göras lång när det gäller olika musikstilar som har inspirerat modebranschen under många decennier. Det är oftast musikstilen och ledande band och artister inom en musikstil som utformar ”looken” deras fans anammar, men ibland kan det vara tvärtom och att det är fansen som skapar looken för musikstilen utan att artisterna själva egentligen haft mycket att göra med det. En annan aspekt av modet inom musikindustrin är bandens egna merchandise som säljs på spelningar, hemsidor och även i affärer. Artister har även gått ihop med stora modeföretag för att designa och skapa kläder såsom t-shirts och linnen för att nå ut till en större skala människor än endast de egna fansen.

Punk

En av de stilar som de flesta starkt kopplar till musik är punken. Punken började som en rörelse som stod för rätten att vara sig själv oavsett hur extremt. Under 70-talet när punken först uppkom skapade stilen stora rubriker. Unga personer med färgat och ofta upp-sprayat hår i tuppkam, skinnjackor och boots hängde i städerna och gjorde att äldre mer konservativa invånare kände sig provocerade och obekväma. Numera står punkbanden för mer än det extrema, det är en livsstil och ett sätt att kunna nå ut till en publik.

Hårdrock och metal

De som lyssnar på hårdrock och heavy metal kallas oftast för ”hårdrockare” eller ”metalheads” och kännetecknas generellt sätt av långt hår och västar och jackor med olika tygmärken och kedjor på. Det finns en stark samhörighet mellan de som lyssnar på hårdrock och metal där man ofta pratar mycket om vinylskivor och samlingar och diverse obskyra videos och bootlegs som många byter till sig.

Hip-Hop

Hip-hop världen har även den en klädstil och ett mode som gör genren lättidentifierad rent utseendemässigt. Personer som lyssnar på hip-hop och även vill uttrycka detta genom sin klädstil har ofta baggy byxor, sneakers av olika slag och stora halsband. Det är vanligt med stora hörlurar från Nordicbox.se som både en accessoar och för att kunna lyssna på musiken med de tyngsta beatsen på ett bra sätt från streamingtjänster i mobilen.

Fenomenet bandtröjor

Det finns en hel kultur och oskrivna regler gällande det här med bandtröjor. Många musikfans är emot att band som exempelvis Nirvana och Blondie har ”sålt ut” sig till olika klädmärken som därigenom säljer deras officiella merch eftersom de menar att personerna som använder t-shirtsen och tröjorna inte ens lyssnar på bandet. Här krockar tanken kring mode och musik och delar upp personer i två olika läger – de som inte tycker att det spelar någon roll eftersom kläderna finns att köpa och därför har alla rätt att använda dem och de som tycker att det är fel att bära kläder med ett bandnamn på som man aldrig hört en låt av. Denna debatten har tagits så långt att den även diskuterats mycket i media och på olika forum online.

Göra egna låtar

Har du försökt att göra din egen musik någon gång? Nu finns det fantastiska möjligheter att nå ut genom olika webbsidor och forum online, och möjligheten att spela sin musik för en publik är fantastisk. Vem som helst kan lägga upp sin musik och med lite marknadsföring kan man faktiskt nå hur långt som helst. Det finns även massor med möjligheter att sprida sin musik. Man kan till exempel göra ringsignaler till mobiler. Tänka vad roligt att ha sin egenhändigt komponerade jingel som ringsignal på mobilen.

När det gäller marknadsföringen av den egna musiken så talar man om begreppet ”The long tail”, vilket innebär att har du bara nått ut till några stycken som gillar din musik. På så vis kan spridningen vara igång. Med rätt uppmuntran till sina närmaste fans så blir de den bästa marknadsföringskanalen. Man talar om den ”virala effekten”, d.v.s. spridningen från person till person, den digitala erans djungeltrumma.

Den kreativa processen

Den kreativa processen i musikskapandet ser helt olika ut. Vissa skriver texterna först och andra skapar själva kompositionen först och gör texten sedan. Oavsett hur man arbetar är det viktigt att processen får flöda fritt och att man inte hämmar den kreativa och konstnärliga processen genom att vara självkritisk eller låta andra kritisera det man gör. Man ska även unna sig att införskaffa de verktyg och instrument man behöver för att skaparprocessen ska vara så rolig som möjligt. Ibland kan det innebära att man kan behöva ta ett privatlån till instrument men om det är vad som krävs för att göra det man tycker är skoj så – varför inte?

Musikaliskt teamwork

Andra skapar bäst tillsammans med andra. Någon kanske gör musiken och någon annan skriver texten och tillsammans gör de underverk. Det är heller inget ovanligt. Ibland är man flera som arbetar tillsammans för att skapa musik. Det finns ingen bestämd regel som beskriver hur det ska gå till att göra musik och skriva bra låtar. Det finns heller inga gränser vare sig mellan kön, status eller genrer, vilket Py Bäckman bevisat genom att skriva såväl psalmer som musik till den mer hedniska gruppen Nordman – parallellt med att hon framfört sina egna låtar antingen på egen hand eller tillsammans med musiker som till exempel Dan Hylander. Just inom musik och musikproduktion så får man ofta se exempel på teamwork när det fungerar som allra bäst. Det är något speciellt med den skaparprocess som just musiken ger upphov till och det är en av anledningarna att ett liv som musiker är ett sådant avundsvärt livsstilsval.

Sätt igång

Var inte rädd för att misslyckas. Det är sällan man lyckas med någonting som man tycker är trist. Själva tristessen dödar skaparlusten. Tycker man att det är roligt med musik och vill göra sin egen så; go for it! I musikskapande är det som allra tydligast hur sant det ordstäv är som hävdar att det är vägen – som är målet. Ha skoj!

Rejvkulturen

Rejv kan handla om allt från att ta på sig ett par fjärilsvingar och vida självlysande byxor för att dansa till psykedeliska toner i en trolsk skog, till att köra så svetten lackar i gamla jeans och bar överkropp till mycket hård musik på ett industrigolv. Det finns alltså flera separata rejvkulturer men på de största festerna, med flera dansgolv, kan de olika grupperna förenas under samma tak eller i samma skog. mobillan.se har hjälpt flera Dj´s och festarrangörer att komma igång med verksamhet som i några fall blivit riktigt lönsam. Det gäller inte minst i Göteborg och den här texten ska vi bland annat titta på hur kulturen ser ut i just den staden.

Gå på rejv i Göteborg

rejvkulturen växer i Göteborg och något som är kännetecknande för det som händer idag är att det hålls stora lagliga fester i coola och ändamålsenliga lokaler. Göteborg är en industristad med många miljöer som lämpar sig för den elektroniska dansmusiken som ofta spelats i just industrilokaler och under brofästen. Tidigare har rejvscenen varit mer eller mindre illegal och, ofta på felaktiga grunder, varit förknippad med missbruk av droger. Klassiska Göteborgsklubbar som Damp, Technoforia och Dirty Beats med DJ Barba i spetsen har även skapat intresse för lite mer udda subkulturer inom rejv och techno. I Göteborg hittar man alltså allt från stora kommersiella fester med inbjudna världs DJ´s till smalare events för dem som snöat in på en särskild musikstil inom techno. Inte minst utbudet av lite hårdare stilar har alltid varit bra i Göteborg, som även är en klassisk rockstad. Den som vill fördjupa sig i rejvkulturen eller kanske prova för första gången har stora möjligheter att göra detta även i någon annan av våra storstäder. Information om festerna sprids i huvudsak online nu för tiden och när det gäller tillfälliga fester kan man prenumerera på utskick via mail eller sms.

Kännetecken för rejvkulturen

Det finns alltså gott om arrangörer i Sverige som står för återkommande fester i fasta lokaler. Rejvkulturen har dock handlat ganska mycket om resor, och de som verkligen dras in i denne subkultur har ofta minnen från stora events runt om i Europa. Om man ska koppla rejv till andra trender i samhället så är det värt att nämna att många är väldigt influerade av de senaste rönen inom hälsa och hållbarhet. Förvånansvärt många inom denna subkultur är vegetarianer, och även om det stämmer att det kan förekomma en del droger (i första hand psykedelier) på framförallt de illegala festerna så är det väldigt sällan våldsamma situationer uppstår. Kanske för att alkoholen inte är i centrum på samma sätt som i krogvärlden. Flera festarrangörer har haft svårt att hitta klubbar att samarbeta med trots att de är fullsatta, vecka efter vecka. Det beror just på att det dricks mycket lite alkohol vilket minskar intäkterna för klubbägarna. Rejvkulturen har även sin egen estetik. Ofta drar det iväg åt tribalhållet. En slags neoprimitivism med andra ord. I ordets positiva bemärkelse.