Progg ska inte förväxlas med progressiv rock, utan är en svensk musikrörelse som tog fart i början av 1970-talet. Ofta kallas denna musikrörelse bara för Musikrörelsen med stort M, eller ”den svenska musikrörelsen”. Proggarna var influerade av amerikanska folkrörelser och revolutioner som 68-vänstern och hippierörelsen, och har sitt ursprung i en önskan om att spela och ge utrymme åt den musik som de kommersiella skivbolagen inte gav ut, för att den inte ansågs ekonomiskt lönsam. Så småningom började proggen också få en annan inriktning, vilket var en politisk sådan, då proggen blev allt mer vänsterinriktad. Texterna var politiska, och något som man vände sig mot redan från början var vad man ansåg som de kommersiella låtarnas intetsägande budskap om kärlek. Man ansåg att detta ”sänkte den politiska medvetenheten” i landet.

Även om man som nämndes ovan ska skilja på proggrock och svensk progg, kvarstår det faktum att många artister inom proggen spelade just proggrock. Några artister som kan nämnas, som anses ha spelat just proggrock i den amerikanska bemärkelsen, är Bo Hansson, Ragnarök och Samla Mammas Manna. Många proggare var dock även intresserade av att återuppliva och förnya den svenska folkmusiken.

Förutom musiken förknippas proggare med ett särskilt mode, som hänger samman med genrens revolutionära rötter i USA. Detta eftersom de anammade stora delar av det mode som kunde ses i hippierörelsen. Modet var dock snarare ideologiskt än estetiskt, då det viktigaste var att det var etiskt eller biodynamiskt producerat. Just den aspekten av progg har som bekant kommit tillbaka i dagens miljömedvetna samhälle, och om du till exempel skulle vilja köpa en etisk eller miljömärkt säng, kan du gå in på Sleepo.se, där det finns ett stort utbud av sängar för alla smaker. Därmed inte sagt att det inte fanns vissa visuella markörer som gjorde att man kunde identifiera någon som proggare. Typiskt var till exempel ett långt skägg och runda glasögon, batikfärgade plagg, blåjeans, palestinasjalar och näbbstövlar. Många proggare bar plagg från klädmärket Mah-Jong, som var ett stockholmsbaserat märke och som är kända idag för att ha etablerat modefenomen som unisexmodet och velourmannen. Andra svenska designers som förknippas med proggrörelsen är 10-gruppen, vars mönster ofta sågs på proggare.

1980-talet var ett viktigt årtionde för den intresserar sig för musik och mode. De är miljardindustrier även var för sig, men under 1980-talet började de i mångt och mycket att övergå i varandra. Tack vare några starkt lysande stjärnor som valde att experimentera mycket med sitt utseende i kombination med den teknologiska utvecklingen blev 1980-talet enormt viktigt för musik- och modehistorien. Här hämtar vi många av historiens mest ikoniska modefigurer – men några av de mest märkliga. För många kan det vara lite smärtsamt att titta tillbaka på bilder från ungdomens 80-tal och fråga sig hur tankarna egentligen gick när det gäller klädval.

En anledning till att det blev ett ökat fokus på mode hos musikstjärnorna under 1980-talet var utan tvekan musikvideons genombrott. Medan artister tidigare spelade sina uppträdanden live på en scen när de var på tv insåg producenterna i början av 80-talet att de kunde använda musiken som bakgrund till en kortfilm. Det innebar att många artister nu började spela in mer eller mindre professionella videos som hade en stor variation av teman. Medan vissa valde att filma sitt framträdande gjorde andra filmer som inte hade något med låten att göra alls.

Dessa filmer kunde sedan visas på musikkanalen MTV som hade startat upp i USA 1981. De insåg att musikvideorna var en stor succé och de utökade därför sin tablå med program som diskuterade det senaste inom popmusiken. Det innebar att en artist som Madonna kunde slå igenom med dunder och brak eftersom hon både fick sin musik spelad på kanalen samtidigt som det skapades mycket snack kring hennes person. Där var hennes yviga klädval en viktig aspekt och hon blev något av en symbol för 1980-talet.

Även idag, 30 år senare, bibehåller 1980-talet något av sin ursprungliga charm. Vi har sett att den mediala explosion som årtiondet förde med sig bara var en försmak av vad vi har att tillgå idag. Numera finns det dussintals musikkanaler av samma stuk som MTV och det skrivs många sidor om musik och mode i kombination. Nätet har gjort att vi kan klicka oss in på våra artisters musikvideor direkt och det har blivit lättare att få tillgång till musik online. Samma sak gäller ljudböcker som också har blivit enklare att få tag på.

När det kommer till musik och mode lär det inte finnas något årtionde som har förenat dem på ett lika intimt sätt som 1960-talet. Det var ett decennium som satte igång ungdomsrörelser över hela världen och många band och artister fick sina stora genombrott under denna dynamiska tid. I många avseenden var det först nu som världen var redo för den nya typen av idéer och stilar som 1960-talet hade att komma med – och det hela slutade i en veritabel ungdomsrevolution. Framför allt var det en plats som stod i frontlinjen för den nya tiden – London.

The Beatles var visserligen inte ursprungligen från den brittiska huvudstaden. Som många vet växte de upp i Liverpool i norra England. Däremot flyttade de snabbt till London för att utveckla sin musikkarriär och därför var det i allra högsta grad en symbol för Swinging London i mitten av 1960-talet. Deras musikaliska bidrag till historien har det skrivits spaltmeter om. De släppte några av världens mest sålda album genom tiderna och deras turné i USA har blivit legendarisk. Många av deras låtar blev till klassiker som inspirerade massvis av artister i efterkommande generationer.

The Beatles hade också ett stort inflytande när det kom till mode. För att symbolisera den nya tidens rebelliska stil var deras hår långt och föll ned i ögonen. På den tiden var det sällsynt och många äldre ansåg att det hörde till god hyfs att klippa sig kort. Med hjälp av The Beatles blev frisyren med det långa håret enormt populärt och den återfanns på många pojkhjässor under 1960-talet.

Det var inte bara håret som stod i centrum när The Beatles revolutionerade modevärlden. De hade också sina speciella kläder, vilket kanske blev särskilt tydligt på omslaget till albumet Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band. Där poserar de i färgglada uniformer som visade Beatles förkärlek för att experimentera med nya stilar. Även vardagskläder var något som de hade ett stort intresse för och 1960-talet var det första årtiondet som verkligen överbryggade musik- och modevärlden. Sedan dess har det varit en naturlig länk och de flesta artister är medvetna om modets makt idag.

Disco var en musikgenre som uppstod i böljorna av 1960-talet och som nådde sin topp i mitten av 1970-talet. Om det föregående årtiondet hade fokuserat på klassisk rockmusik – med band som The Beatles, The Rolling Stones och The Kinks – blev 70-talet discons årtionden. Alla hade nämligen inte känt sig bekväma med att majoriteten av musiken som spelades på radion var manliga vita kvartetter med elgitarrer. De ansåg att det fanns en annan sorts kultur som hamnade i skymundan. Det var början på discoeran som hade som ett av sina främsta mål att försöka inkludera så många typer av människor som möjligt i sin genre.

Discon hade framför allt två födelseplatser, båda i USA. Det handlade dels om New York City – den stora metropolen för all form av kultur – och Philadelphia, som var lite mindre än New York. Musiken som kom från Philadelphia blev så pass säregen och speciell att staden fick en egen genre uppkallat efter sig – Philadelphia-soul. Där fanns mycket funk inblandat som gav genren dess speciella sound. I New York var kategorierna mer blandade och många influenser mixades samman i en och samma låt.

En av de unika bitarna med discon var att det gav upphov till helt nya samlingsplatser för människor. Det handlade om discoklubbarna som växte upp som svampar ur jorden under denna period. Dit kunde människor gå för att dansa och lyssna på den senaste hitmusiken inom discogenren. På så sätt är de en förlaga för dagens nattklubbar. Det var också här som modet växte sig starkare. Discon hade nu inte bara ett eget soundtrack utan också en egen outfit. Det handlade om utsvängda byxor och andra klassiska 1970-talsattiraljer.

Discostilen nådde internationell berömmelse genom filmen Saturday Night Fever som släpptes 1977 och hade John Travolta i huvudrollen. Den inkluderade musik av storstjärnorna i Bee Gees vilket var en av anledningarna till att den omedelbart blev en kultklassiker. I den är Travoltas rollkaraktär djupt fascinerad av discokulturen och han gör sitt bästa för att bli en del av den. Idag har Saturday Night Fever blivit något av ett historiskt dokument som visar upp discoperioden under dess glansdagar.